Syfte:Att undersöka hur den Yngre generationen (19-29 år) upplever att bankerna arbetar med marknadsföring gentemot dem. Vidare är vårt syfte att undersöka hur den Yngre generationen upplever deras relation till bankväsendet, och vad de anser är viktigt i valet av bank.Forskningsfråga:Hur upplever den Yngre generationen att bankväsendet arbetar med relationsmarknadsföring gentemot dem?Hur beskriver den Yngre generationen sin relation till bankväsendet?Vad anser den Yngre generationen är viktigt i valet av bank?Metod:Att utifrån ett deduktivt vetenskapligt synsätt genomföra en enkätundersökning på en population som representerar en Yngre generation samt att genom observation klarlägga och analysera bankväsendets användning av sociala medier, webbsidor och kundbemötande.Slutsats:Bankväsendet ägnar sig inte åt ett relationsmarknadsföringsarbete som den Yngre generationen upplever som tillfredsställande och tillräcklig. Undersökningen visar att den Yngre generationen beskriver sin relation till bankväsendet som relativt avlägsen. Den Yngre generationen är också relativt eniga om att det allra viktigaste vid bankval är att känslan av förtroende för personalen och upplevelsen av att banken kan se människan som en enskild individ. .

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den Yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Andledningen till att vi valt att undersöka Generation Z är för att vi som blivande studie- och yrkesvägledare kommer arbeta med dessa ungdomar. Generation Z är fortfarande unga men det hindrar dem inte från att vara uppkopplade på olika sociala medier. Aldrig tidigare har en generation haft så enkelt att hitta vad de söker efter. Den här generationen ligger i vårt intresse eftersom vi som framtida studie- och yrkesvägledare ska mer försöka knyta ihop säcken med all information som ges..

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den Yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Vi har valt att undersöka den pågående generationsväxling som sker på arbetsmarknaden, den äldre generationen börjar nu gå i pension och den Yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in på arbetsplatserna. Ämnet har länge legat till grund för forskning och det har förutspåtts att de stora pensionsavgångarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta är inget som vi ser på dagens arbetsmarknad utan det är istället arbetslösheten bland unga som är det mest framträdande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har länge vart aktuellt, men verkar nu börja närma sig i och med att pensionsavgångarna beräknas tillta. Samtidigt som de yngre årskullarna börjar minska i antal.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den Yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Management consulting firms are dependent on attracting and recruiting new talents since the human capital has a vital role in these types of organizations. In the following years a new generation, Generation Y, will to a large extent enter the labour market. According to several studies this generation has different characteristics than older generations.This thesis examines management consulting firms? views of Generation Y and which strategies they use to attract and retain the generation. The fact that the subjects are unexplored led the authors to conduct a qualitative study of seven management consulting firms through in-depth interviews.

Within the next ten years, the largest generationchange ever will take place in the Swedish constructionsector. The purpose of my study is to examine themajor differences between "Generation Y" and previousgenerations. This is done in order to find out how theNCC will attract the employees of the next generation,manage them at work and finally be able to keep theemployees that has been trained internally over alonger period of time.Previous research has been based on theories ofGeneration Y in general. It investigates the distinctivecharacteristics and qualities of the generation, andalso how their upbringing may have shaped them intowhat they are. Three respondent groups wereinterviewed: Engineer students of "Generation Y",officials at NCC belonging to "Generation Y" andmanagers at NCC.The results of the study show that "Generation Y"differs from previousgenerations, and how they differ.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.

Sammanfattning:Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.Denna uppsats fokuserar på den Yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer.

Few generations have gotten as much media attention as Generation Y. Growing up in the digital age Generation Y has become very different from previous generations. An interesting topic is if this is reflected in the way Generation Y act as leaders. The purpose of this study is to describe what kind of leadership Generation Y prefers, to explore how individuals belonging to Generation Y act as leaders and finally to investigate if there is a discrepancy between these two perspectives and if so try to understand it. By reviewing existing research and conducting depth interviews with employees and managers at a Swedish bank we recognize preferences in a number of categories, which Generation Y require from leaders.

De kallas generation K för kartlagd, generation O för ordning, generation Why för varför, generation C för content (innehåll). De kallas homo zappiens för hur de zappar sig igenom livet.Generation Y är dagens unga vuxna som är uppvuxna i ett högteknologiskt samhälle. Deras sätt att konsumera och leva skiljer sig från tidigare generationer. Den allmänna bilden av generation Y är en lat, slösaktig generation, som är bortskämda av sina föräldrar och ställer höga krav som konsumenter. Detta examensarbete behandlar begreppet generation Y och fokuserar på att kartlägga vem de är och deras förhållande till konsumtion och märken.

Syfte: Syftet med denna uppsatts är att öka förståelsen för vilken påverkan samt uppfattning som föreligger vid användningen av celebriteter i olika marknadsföringsåtgärder beträffande Generation X respektive Y ur ett svenskt perspektiv. Metod:Detta är en empirisk studie med hermeneutisk förgrund som genomförts med intentionen att undersöka hur marknadsföring innehållande celebriteter uppfattas och i förlängningen påverkar de båda generationerna. Då vi har för avsikt att få en mer djupgående förståelse beträffande problemet har vi valt att genomföra fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns en del intressanta skillnader, men även likheter, mellan generationerna. Denna komparativa studie har bidragit till en fördjupad vetskap om både hur diversifierade uppfattningarna är samt hur olik påverkan kan vara från generation till generation..

Syftet med studien är att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemål av fritidsaktiviteter i Piteå för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till. Detta på grund av ett uttryckt behov hos Piteå kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z är det viktigt att förstå generation Zs karakteristiska drag samt ha en förståelse för dagens upplevelsesamhälle. Vi har använt oss av aktionsforskning och dess lärandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till har skapats..